Vurpan

 

 
I rosenträdgården kunde jag nog bosätta mig. Det är så obeskrivligt vackert.

 
Kontrasternas stad skulle jag vilja kalla Sydney för. Det är en väldig mix av allt. Det gör den väldigt spännande att utforska
 
 
 
Botaniska trädgården ligger alldeles intill Åsas jobb, så dit tog jag mig och satt i skuggan och åt lunch i fredags.
Jättemysigt!
 
 
Flera jättestora magnoliaträd är det också som just nu blommar

 
Min Åsa är ju som ni vet lite konstnärlig. Hon har gjort flera vackra tavlor  (dom tavlor jag gör är av ett annat slag kan man väl säga;-) Men det här är väldigt rogivande. Lite full i skratt blir jag ändå. Det känns som när man köpte målarböcker åt sina barn. Lite samma grej liksom. Eller Harrys gulärla, om ni förstår.
Man märker ju att man åldras på mer än ett sätt. Det var ungefär som när spinningen kom till Sverige. Jag hade väl alltid cyklat, men nu skulle man helt plötsligt sitta inne och flåsa på en konstig cykel utan att det var någon riktig uppförsbacke. Inte någon skön vind i håret. Och inte luktade det så gott heller!
Håhåjaja, tiderna förändras!

 
På väg ner till tjejerna ser jag Mawerick sitta på plåttaket. Han är så jättesöt men så skygg!

 
Jakarandaträdet släpper sina blommor nu

 
Mycket annat som blommar också

 
Nu har jag fått det målat så jag har kunnat göra färdigt min lilla studio. Åsorna var här i fredags och hjälpte till att få upp alla tavlor. Här får inte finnas en spik i väggarna så det finns en slags dubbelhäftande kardborre remsor som man fäster dom med. Smidigt!
 
 
Mitt fina tak. Huset är nog väldigt gammalt och för fyrtio år sedan gjordes det om från hotell till små studios, sju stycken!
 
 
 
Köksfönstret mot puben
 

 
Man kommer direkt in i rummet sedan är det en liten hall, eller vad man ska kalla den för, innan badrummet. Trivs så himla bra!
  
 
I lördags var vi på hund och katt festival eller vad det kan heta!

 
I söndags var vi bjudna till Anna och Micke på lite inflyttningsmys. Vi fick en fantastiskt god lunch. Så jättegulliga allihop och otroligt fint de bodde. Rena drömlägenheten med jättestor terrass!

 
Mest uppmärksamhet fick dock Sven. Nytillskottet i familjen. Ljuvligt söt kille!
 
 
 En annan som fick uppmärksamhet var jag. Och det hade jag klarat mig utan.
På väg till Anna och Micke, så snubblade jag på en reklamskylt som blåst ner. Jag kliver på den med vänster fot men fastnar med höger fot och faller handlöst på marken. Slår i vänster armbåge och försöker ta emot smällen med hö hand.
Resultatet blir en fraktur i vänster armbåge och en liten spricka i höger handled!
Det kunde varit värre. Jag som älskar att gå kan ju fortfarande gå!
 
Ha det så gott
 

Kommentarer

  1. Ja du har fått det riktigt mysigt i din lilla studio.

    Det såg riktigt otäckt ut när du snubbla. Tur att du är tuff.

    Kram Lill-Åsa

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Boul igen

Ingen bra början

Fyra mil norr om Uppsala