Vi kämpar på

"Förstår inte riktigt! 

Ska jag hämta bollen?"

Jag inser att det kommer att ta tid innan vi förstår varann riktigt

På måndagen var jag i stan för blodtrycksmätning. Fick på mig machetten och kopplades upp. Den ska mäta mitt blodtryck i 24 timmar var 20 minut.

Det låter konstigt, sa Jojo

Brännerigatan 5 på Södermalm. 

Andra handslägenhet 2004. Så fin!

Visserligen är det inte midsommar ännu och inte påsk heller. Bara rädd att påskölen blir förstörd

 Ölen var inte så god,, ale är inte riktigt mig grej. Men Åsa skulle ha gillad den.  

Suget efter matjessill var stort. Så det fick bli en sommarlunch

Så tillbringas kvällarna

I torsdags när vi gick lunchrundan så så jag att det var tomt i hundrastgården. Då passade jag på att träna lite inkallning. Fungerar bra om han inte är stressad och jag har godis. Efter 10 min kom Simba. En lugn och trygg tik. Stor och väldigt snäll. Gick hur bra som helst! Dom var inte ett dugg intresserade av varann.

 

Jag försöker rensa och kanske få in några kronor. Det går inte bra. Trodde kanske jag skulle få 25 kronor för skor som en gång i tiden kostat 700 men icke. Enda gången man blir av med något är när man skänker bort det.

Sista återbesöket på Huddinge sjukhus. 

Har saknat det där med att umgås med vänner eftersom det varit full fokus på Jojo sedan han kom. Men på fredagskvällen blev det äntligen av. Mötte upp med Kicki, Lotta och Maria på Grönan för att lyssna på Mando Diao. Ja lyssna fick vi ju. Men såg inte så mycket!

Alla pensionärer går in gratis, det är ju helt fantastiskt. 

De finns säkert dom som har det väldigt mycket sämre när det gäller pensionen. Men det är banne mig inte lätt att få den att räcka till. Det känns som man skulle behöva arbeta tills man går i graven. Tills nu har jag ju haft antingen hyra eller/och tjänstepension. 

Så tråkigt, man får ta bort allt som går att säga upp abonnemang, prenumerationer, kanaler. Guldkanten är borta.

Ta bort skatten för fasen på pensionen, den är ju redan betald

Usch nu har jag gnällt färdigt!!  

På väg hem med Djurgårdsfärjan. Jag får gåshud så vackert är det!

Igår började vi vardagslydnad tillsammans med sex andra hundar. Det gick så bra. Jojo skötte sig med den äran. Nu gäller det bara att träna till nästa gång. Jag upptäckte nyss att han morrade när jag skulle ta ifrån honom grissvansen han fått.

 

Det är jobbigt att lära sig mycket nytt. 

Det är långt att gå till Gubbängsfältet så vi var trötta redan när vi så  småningom kom fram och inte mindre trött efter en och en halv timmes träning. Han brydde sig inte så mycket om de andra hundarna faktiskt, vilket jag trodde skulle bli ett problem

När vi kom hem kom det ett blomsterbud med den här fina buketten. Åsorna som är i Kambodia hade skickat den. 

Tusen, tusen tack för den

Vid tretiden kom dessa fina på besö, Marie och Axel. Vi käkade och njöt av solen och värmen. En påse väldoft till badrummet fick jag också.

Det är sedan jag fått hem Jojo som jag förstår hur litet jag bor på. Han känner sig trängd när man rör sig i lägenheten och han känner också att Marie är rädd och då morrar han och skäller vilket inte gör det hela bättre.

Vojne vojne, vi har mycket att jobba på

Efter dom åkt hem tittade jag på minnesgudstjänsten om Lill Babs. 

Så fantastiskt vackert 

Många var artisterna  hyllade henne. Hon måste ha lett i sin himmel. Bland andra så sjöng Peter Jöback. Sara down Finer sjöng och grät. 

Petter berättade att strax innan gudstjänsten började att det flög en fågel in i kyrkan och kvittrade. Jag tror det var hon som ville tacka för all uppmärksamhet!

Storkyrkan var fullsatt. 

Man inser ju att hon har betytt mycket får många.