Väljer att säga på återseende
till Pingviner som alltid frös….. ..som nu drar till varmare breddgrader. Det här är deras 40 åriga liv (i tre resväskor) Mer än så behöver man inte. Vad tusan har vi då förråden fulla med gammalt mög som man inte tror man kan leva utan. Bra att ha! Man vet ju aldrig. Min vita finklänning som jag var fin i på 80 talet. 20 kg tunnare!! Nä vet ni, resa i skiten!! Något kommer alltid att fattas oss när dom är borta. Långt borta. Man kvistar liksom inte över så där enkelt som till Hägerstensåsen. Men dom gör så rätt. Lyckliga dom, säger jag. En kort resumé av veckan som mambo: Söndag efter plundringdagen flyttar minstingen hem till mamma med sin fru (hon ser inte så ledsen ut för det) Här ska njutas av bara den!! Har gråtit så många tårar över att dom ska flytta och kommer säkert att fortsätta med det då och då, men det känns som jag har bearbetat det så länge, så jag bestämde mig för att den här veckan skulle bli bara positiva minnen. Och det lyckades vi med, tycker jag! Ni ska ve