Dåligt samvete
ligger som en tyngd över mina axlar
Varför ska man ha så dåligt samvete för allt. Istället för att glädjas åt det som är bra? Jag brukar vara bra på att glädjas åt allt och alla men nu går det tungt. Mamma som nu är “hemma” igen på Allégården. Ligger nu där som ett kolli och ropar på Gud vet vad. Ville inget hellre än att få sluta denna vandring på jorden men klarade sig även denna gång. Ser inte, hör inte, kan inte stå på benen. Har ingen livskvalité kvar överhuvudtaget.
Lennart som ger mig så mycket kärlek
Mina fantastiskt fina tjejer som jag är så stolt att få vara mor till
Axel och Isak på julen 2010
Oskar som matade Isak, som gick från famn till famn. Lynn syns bakom pojkarna
Guns treklöver. Emma, Cim och Sofi
Också finns dessa små nya människor runt omkring mig, men som jag träffar alldeles för sällan. Här några fina bilder från Junibacken förra sommaren. Erik åt pannkakor och det var en fantastisk fin dag på Djurgården med Gun och Lollo som knappt hade hunnit kliva av planet från Australien.
Ebba som ska köpa jordgubbar till sin mormor Karin har hon sagt! Hon kan äta hon (Ebba alltså:-))
Här Ebba, Erik och Isak. Ja, nog har jag att glädjas åt alltid! Eller hur?
Slutar med en bild från Plevnagården i Malmköping förra året den 20 mars. Lennart och jag var där och hade det mysigt.
Så där ja, nu känns det bättre! Livet är trots allt gött att leva!
Ha det bra och var rädd om er
Visst är det bra med en blogg så man kan skriva av sig litegrann :).
SvaraRaderaJa, det här med dåligt samvete har gått i arv till mig. Det gör säkert en till en bättre människa, men man får inte glömma bort sig själv.
Kram kram
Inte ska du ha dåligt samvete, Karin. Du gör så mycket fint för din mamma och har gjort det i så många år.
SvaraRaderaHär kommer en hård kram
Tack, det värmer. Just fått telefon att hon är sämre idag igen och att de vill skicka in henne till Huddinge igen !!
SvaraRaderaFå se hur det blir
Kram