I sjunde himlen

en lååång blogg idag om ni orkar ta er igenom den

Efter frukost på torsdag morgon skulle vi byta bostad. Kära nån, jag som är så höjdrädd. Först 100 meter rätt upp i en lift eller bergbana kanske det heter.

Sedan byter man här och tar nästa bergbana. Och fortsätter uppåt.

Här är vår entré. Det handlar mycket om vårt boende idag, men det var så sagolikt vackert. Att sitta där med en bok på eftermiddagen och ta et glas bubbel innan vi gick ner till byn och åt var en lisa för själen. Det kallas visst semester!

Underbart!

Det här är utanför entrén. Denna enorma grönska.

 

Och ovanpå vår svit fanns ett litet kapell. Och ovanför det fanns det ytterligare  fyra eller fem sviter.

Längst upp fanns ett gammalt fort. Kolossalt gammalt. Det fick bli torsdagens övning. Det var ett prövning att ta sig upp ska jag säga.

En smal stig  som bar rakt upp. Just här fanns räcke men det var här det.

Träd av alla olika sorter. Bambu, palmer och olivträd i en salig blandning.

Fortet och parken runt om var i ett privat ägo. När vi kommer in så var det en skolklass där just då. Vi hade tur så vi fick se både falkar och ugglor. Annars är jag inte så förtjust i att se vilda djur som man visar upp. Men det var ändå imponerande att se dom så nära

Jättevackra.

Dom här var också vackra.I parken var också en massa träskulpturer. Jag tror det var gjort av olivträd. Det var en fridfull stämning där uppe och så otroligt vackert.

På innergården var det nästan lite kusligt med figurer i plast eller gips, nej jag tror det var plast annars hade dom väl inte funnit kvar efter regn i det skicket. Ser ni bakom Lennart ser det ut som tavlan skriet av Edvard Munk.

Här en annan figur! Det kändes lite konstigt faktiskt.

En del av tornet

Det var som en pytteliten by däruppe. Där fanns både så man kunde sova och äta sig mätt vilket vi gjorde tillsammans med en hel del män som jobbade med något där uppe.Om vi kommer till Varenna igen ska vi försöka bo här uppe.

Så naturskönt. Det var så tyst och stilla, det var bara fåglarna man hörde och någon kyrkklocka som lät nerifrån byn.

Här är vi på väg ner igen, en annan lite bredare väg.

Här ser ni på höjden vårt hotell i grönskan

På väg upp till hotellet ser vi denna man med lien bredvid sig. Såg väldigt skönt ut där under olivträden.

Så är vi då hemma igen och då hade vi gjort rätt för ett glas av det ädlare slaget

Sedan blev det inte så mycket mer den dagen. Vi hade på väg hem varit in i den lokala lilla butiken (den enda som fanns) och köpt lite skinka och ostar och en flaska vin. Så vi stannade på vår terrass, som var så mysig och tillbringade resten av kvällen

Så här avslutar vi torsdagen. Imorgon är det sista dagen i Varenna. Följ med på vår tur på Comosjön.

Chaio chaio